annahoffre!

Kategori: From my heart

Tankar

När man knappt gör annat än att jobba och dansa om dagarna och dessutom inte har någon inspiration alls blir det inte mycket till inlägg. Tråkigt för jag tycker ju om detta jättemycket! Men det blir ju så ibland, man kan inte alltid vara på topp. Speciellt inte just nu när hundratusentals tankar snurrar runt i huvudet om framtiden, vad jag ska göra och hur för att kunna nå dit, ska jag bli det eller det, plugga nu till hösten eller jobba ett år till och resa innan jag börjar plugga? Ja, ni märker ju. Blir hur trött som helst av allt detta snurrandes runt i huvudet hela dagarna. Vill så himla mycket men det skulle nog krävas ett antal fler liv för att jag skulle kunna göra allt som jag vill göra. Tre olika utbildningar känns ju aningens omständigt. En av de utbildningarna är jag i och för sig inte helt hundra på så egentligen borde jag sätta den åt sidan. Men de andra två leder till karriärer som jag drömt om sedan jag var liten, båda två! Det är det som känns så jobbigt, vad kommer jag att vara bäst på? Vilken väg ska jag ta? Om man ändå kunde lita på medium till hundra procent, då hade jag utan tvekan gått och fått reda på vilken väg jag ska gå. Tänk vad enkelt det hade varit då. Mor min har sagt att jag skulle kunnas lyckas riktigt långt inom ett av områdena och det är ju såklart riktigt kul att höra! Men jag vet verkligen inte. Det är så svårt. Just nu hade jag gjort vad som helst för att backa tiden så att jag hade haft allt bestämt när jag tog studenten och nu hade pluggat det jag bestämde mig för. Men men, yrkeslivserfarenhet är verkligen inte fy skam! Det är tur att jag bara är nitton år och har hela livet framför mig (även om jag lyckas glömma detta hela tiden och oroar mig allt för jämman). 

Jag kommer att lyckas

 

Jag skriver och skriver, raderar och tar bort. Jag vet precis vad jag vill skriva men samtidigt har jag ingen aning. Fingrarna vill inte dansa över tangentbordet just nu och helt ärligt så har jag ingen lust, förmodligen då det är grått, mörkt och kallt ute. Jag har en så underlig känsla i kroppen. Jag vet vad jag vill bli och vad jag vill med livet yrkesmässigt, men ändå hör jag en röst som säger att jag inte är bra nog, att jag aldrig kommer att klara det och att jag inte ska lägga ner min tid då det finns så många andra som är mycket bättre. Ska jag radera detta? Det känns så dumt att blotta mig och mina känslor såhär. Nej, det får stå. 

När jag befinner mig någonstans där jag känner mig trygg får jag en otroligt stark kraft att tro på mig själv och tycker att jag är världsbäst, men så fort jag är kring andra människor börjar jag att jämföra mig med dem och helt plötsligt är självförtroendet på noll. Jag satte detta problemet på prov igår när jag tog min första balettlektion någonsin. Det första jag gjorde var att jämföra mig själv med de andra men så fort jag kom på mig själv med detta så slutade jag. Jag började koncentrera på mig själv och bara mig. Då gick det bättre. Då jag är helt nybörjare gjorde jag självklart missar då och då men jag bestämde mig för att inte låta det påverka mig negativt och istället se det som lärdomar, för det är ju precis vad det är. Jag fick feedback från danslärarinnan som då lärde mig hur det skulle vara om jag gjorde fel men även berömde mig när det gick bra. Ärligt talat så gick det väldigt bra för att vara första balettlektionen någonsin i hela mitt liv. Tänk vilket självförtroende jag kommer att ha i slutet av terminen och vilka kunskaper jag kommer att ha blivit rik på. Huruvida jag fått kunskaperna genom en felfri termin eller en mänsklig termin som gått bra men med lite missar ibland spelar ingen roll, huvudsaken är målet. Det måste jag lära mig kring andra situationer också.

Jag vet inte vart jag vill komma med detta inlägget, fingrarna bara skriver och jag tappar nästan kontrollen. Den röda tråden som krävs för en bra text är borta sedan länge men så får det vara. Tanken med inlägget var att skriva varför jag har varit lite frånvarande ifrån bloggen och att jag antagligen kommer att vara det just nu men snart kommer vara back on track igen. Hur det gick med det har ni ju läst nu, alltså inte så bra. Jag var nog bara tvungen att skriva av mig lite. För jag har bestämt mig, jag tänker följa mina drömmar och checka av mina mål. Jag ska bli det jag vill bli. Det kommer att krävas hård träning och stort fokus men det kommer att vara värt det i slutändan. Jag bara vet det. Jag har alldeles för mycket passion för detta att bara slänga bort och rikta in mig på något "säkrare" yrke. Nej, scenen är min.

Upp